Jag vill egentligen inte sakna dig
eller känna lukten från din cigarr
när du ringer och vill dö
det är oftast då jag dör
och drunknar i sömnlöshet och tårar
Men du skadar mig med din musik
och drömmen att bli oslagbar

Dina handlingar hamnar i tom ölflaska
och dina armar i mina

Jag har kysst dig farväl tusen gånger,
är det inte dags att släppa taget nu?
Inget kapital reser utan bojor
och du är skyldig mig så mycket mer än pengar,
cigaretter och vin
Men du tänker aldrig efter
eller räknar dina dagar och minnen
eller väger värdet i livet

Du kanske skulle ha försvunnit den där kvällen
från den där festen
Kanske drogerna skulle ha tagit dig högre
och längre ifrån regelboken

Men jag är inte så känslomässigt blind
för att inte gråta när du knäcks
och blir till indianpärlor
som jag försiktigt trär på en tunn tråd

Du ska veta att
jag håller dig gärna,
när du spyr ut dina galla
Jag gör det tusen gånger om
Men jag sjunger inga psalmer
eller läser dödsannonsen
om du av din sjuklighet
släpper taget om mina axlar