Jag låter dig va' för en stund
sluter in mig mellan rader av ord
du säger att du inte sover en enda blund,
medan jag sitter ensam vid mitt furubord

Elden falnar, våren vaknar
det är ett timglas som styr våra år
det finns ingen jag längre saknar
jag har lärt mig att ta hand om mina sår

Jag behöver inte vara någons lakej,
går hellre mot min vilja, än vänder
När du ser med din varsamma blick på mig
är det precis som att ingenting händer

Det finns ingen i det här livet som vinner
men ingen går nog utan en lott
Jag ser dina tårar, hur de rinner
när jag vänder blicken bort

Det finns inga band som binder mig här
jag har valt mina strider, knutit en knut
lämnat någon jag har hållit kär
tagit avsked, gjort ett slut