.
språng
I.
det taggiga bruset
av rör
hon bänder sig, utstöter
äckliga ljud
när hon fingrar på linjen
mellan lust och tristess
slöjorna faller
blottar ett kuvat inre
ett plågat anlete, mejslat i sten
II.
vi ryser till
inför ogripbara möten
kvinnors ögon som
bränner, borrar hål
i luften omkring oss
skiftningar får ta tid
en havande måste våndas
man lämnar ett skimmer och
landar i något nytt
III.
en pojke står
med utsträckt blick
i hans kupade hand
ryms ett sekel
ligger där och väger
just ingenting
han broderar
plockar ord ur sina fickor
men lyckas inte riktigt
sy fast dom
som han vill
IV.
jag kan stå hela dagar
i knastret
från stammar som vrider
och isar som bryter loss
slängd
till en tid som förskjuter
jorden tar sats
fläker sig och väntar
på en flod som ska komma
och slicka henne ren
ett träd exploderar
svarta löv
skingras i luften
virvlar runt och faller in
i ett flimrande sjok
som driver vidare
mot norr
V.
stillhet
VI.
ett bortglömt andetag
innan saknaden
träffar dig i bröstet
som om timmarna
tar slut och börjar om, tar slut
och börjar om