Promenerar sakta i min ensamhet
Mörka grusvägar är bra för grubblerier
Tankarna far fritt runt i huvudet

Plötslig delar sig vägen
Jag sätter mig på en sten
Funderar

Ena vägen är lång och krokig
Berg att klättra över
Rötter att snubbla på
Full utav hinder
I dess ände skymtar jag dig, så manlig, så vacker

Den andra vägen är även den mörk
Fylld av smågrus men i övrigt tom

Jag sitter fortfarande på min sten
Mossa växer i mitt hår
Jag grubblar och funderar
Vilken väg ska jag välja?