Även den fulaste larv
Som finner sig själv
Blir en fjäril

Här står jag
Med sandtäckta tår
Intill oceanens rand
Och drunknar

Den blotta tanken
Av ditt ansikte
Gör mig blind

Vid ditt avtryck
Dyrkar mina läppar
Tusen världar uppenbaras
Var gång ditt namn nämns

På himlavalvets veranda
Spelar vi kulor
Med stjärnorna
Och skrattar
Att livet är mer
Än ett spel kulor

Jag blir utom mig själv
När jag sitter med dig
Ty du är själen i min själ
Och jag allena en reflektion