¤

så har falken flygit fritt
så har tiden gjort sitt

¤


"Kalla på mig vid Namn nästa gång så kommer jag."

så jag kallade och jag kallade dig vid Namn

"Vi möts aldrig igen. Vi flankerar varandra när det är dags."

och vi möttes inte igen utan anslöt och erbjöd famn


¤


korpen talar efter lång tystnad
två sagor ur två munnar
från två tiders sagor



"Käresta

många gånger har vi mötts öga mot öga
i tidens vendetta
i stridens hetta och lansar stötts och viljor nötts
för det rätta


De som skänkt varandra sitt blod
som blött för andra och de som stod där till slutet

De är tänkta att få vandra invid
invid och för frid oavbrutet


Så käresta

nu för evigt vi vandra invid
för oss och för alla i samstämmig frid


för vingarnas bud har talat"

¤

och du fångade mig utan att hålla himlens Hov och utan att lova våriga löften om inre jords eldar och oceaners dyning
och inte en enda gång bjöd mig Tor upp i sin vagn för att dansa till hammares slag


inte en enda gång bjöd mig månen sin illusion


ty samma sol våra månar tyder i glansen av samma hav
när ena är ny är den andra full och vist är beskrivet
att vise versa sin egen lag trots skälmska slöjor lyder


för hammaren i oss talar samma språk och inga tsunamis skapas
för tiden lägger åtråns gnister till livet
som sist vi lade löften i grav där längtande rosor pryder

och du fångade mig utan att lova Helvetets Lov och utan att sovra bland såriga minnen och förlorad krafts krämpor och rädslors syning

och inte en enda gång bjöd mig Tor upp i sin vagn för att dansa till hammares slag
inte en enda gång bjöd mig månen sin illusion

¤

och korpen talar efter lång tystnad
två sagor ur två munnar
från två tiders sagor

¤

Fyra vingars flykt
fyra mötens tryggt begravda frön
satta sakta med vingspetsar ner

då

som korpen talat mitt
så har falken flygit fritt
och budet hört

så har tiden gjort sitt
för fåglar två

det är dags att åkrarna skörda
det är dags att pålarna slå

¤