¤

och jag berättade aldrig att min blick ej kan fånga exaktheten ej heller djupet hos höga höjders faror och därför kan jag skriva dig på tidvågors dyningar den njutning vi länge valt undan i rasande havs stormtoppar

och jag berättade aldrig att mitt hjärta ej kan fånga en annans hjärta mer än att för alltid ställa porten öppen och bryggan nere och därför kan jag låta kedjorna spela för den storm som nu ska få rasa utanför

och jag berättade aldrig att min gamla borg från då hade rosor i kanonluckorna och murgröna längs innermurens fogar och därför kan jag än idag känna doften när en rosenkrans vänder och därför

kan jag skriva dig att ringar som ingen doft har är besatta av törnens vilsna vånda av att ingen krona få kämpa för och därför gnistrar dess stenarna endast vid konstgjord belysning och inte av sol eller månes sken

och jag berättade aldrig att i mina gravvalv under borgens nötta golv ligger alla livs vända kransars törnetaggar samlade sida vid sida i tryggt förvar och väntar på att med sin skärpa och kännbara elegans få skydda

sin rättmätige Konung

igen

¤