Jag stannar upp och tittar hastigt bak; mörkret har lagt sig över alla väggar. Rädslan kryper upp i magen och den fysiska utmattningen kommer ikapp hjärnan. Ljudet från ventilationerna låter likt en megafon, en slags irritation byggs sakta upp och sätter fart på benen.

Jag stannar upp och tittar hastigt bak; mörkret följer mig. Rädslan likaså. Den fysiska utmattningen växer. Mina ljudliga andetag dränker ventilationens brus. Ett slags glädje byggs inom mig och sätter fart på mina ben.

Jag stannar upp och tittar hastigt bak; en gnista av ljus gör sig synlig, oron väcks till liv. Ljuset kommer närmare och expanderar i samma takt. Rädslan sätter fart på mina ben, jag springer men förgäves. Det finns ingen utväg.