Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

skymning längtan och evig kamp


där vänder sig slöjan över

 

 

 

hur hoppfulla dina händers öppna är

så hänger min sakta sol vid kylig siluett av blånat berg

 

kvar i blindo bedövad

 

 

beskådar

bland tält och kamp från annan tid

 

 

i mitt hjärta

allt

 

 

 


Fri vers av Pot Pourri
Läst 163 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2012-05-18 22:31



Bookmark and Share

  mikael ejdemyr VIP
ett växande barn och hennes insiktsfulla mor, tänker jag mig, eller en våldsam man och hans trötta kvinna, eller en spåkvinna som läser i någon okänds framräckta händer och verkligen ser

så hänger min sakta sol är en ordvändning att minnas, överhuvudtaget en dikt att minnas för sin meningsbyggnad och för sitt utrullande av oförutsedda djup

slöjan förknippas kanske mest aktuellt med den islamska kvinnan men även med indisk filosofi och tält med nomadfolk av olika slag, en vision av människans öde under ett ögonblick av djup känslomässig förening
2012-05-19

  LenaJohansson VIP
fint snidat
2012-05-19

    ej medlem längre
Så rörande och elegant bildat.
2012-05-18

  Ulf D VIP
Vacker och säreget dramatiskt på samma gång. Kan bara säga att den här tycker jag om.
2012-05-18
  > Nästa text
< Föregående

Pot Pourri
Pot Pourri