I skogen där jag och hundarna promenerar så finns ett träd med ett hål i, c:a 2 meter upp, där har en liten fågel byggt ett bo.
Där inne i hålet, i trädet så sitter fågeln och ser på omvärlden, när den ruvar och försöker skapa en möjlighet för släkten att leva vidare.

Mitt i stammen sitter det alltså en liten fågel och ser på omvärlden, man går inte så nära utan man, ser nästan som en levande del av trädet. Så är det ibland kanske, vi lever av och med varann, på många fronter. Trädets missväxt, sjukdom eller gren, som lämnade sitt märke i veden ger en bostad åt fågeln, allt liksom hänger ihop, sitter ihop, är ihop….