Kalla väggar av betong omsluter mig
känner doften av grillrök som sipprar in genom fönstret
Glada skratt blandas med höga rop:
Hurra för sommaren!

Jag kryper längre in under filten
slickar mina sår, blundar
försöker stänga ute verkligheten
tv:n på högsta volym, bla bla bla....

En gång stod jag också där
var en av dom där som sjöng, skrattade och älskade
stod i solen och lät värmen
fylla hela min kropp och själ

Jag var så lycklig så
jag nästan sprack
Röd torplycka
rena rama Bullerbyn

Såg på betonghuset mitt emot
och hur människorna likssom
gömde sig där bakom gardinerna
märkligt folk det där.....

Äntligen går solen ned...
Jag kryper sakta fram från mitt skal
Under ett ögonblick är jag tillbaka igen
känner mig nästan hel.....