Dagbok som ska ut i etern och aldrig mer komma hem. Natten har gjort avtryck(aren spänd) och hannen vibrerar

hotfullt skakigt

ska jag leva din fasa ska jag leva min

rasa demoner rasa

må jag vara född med fan i samma ringhörna som gud

snart går jag till närmsta kyrka och ber om bot(tennapp)
bättring vore om det gick att hyra sig en gudsförgäten glömska för särskilda behov

men kom då präststycke från därom
härom tvista inga rockers utan syfte
lyfte jag dina dogmers dränering undan vallen

och skallen kallar och ökar

demoner rasa rasa för det spökar på körrgår'n och porten har stängt
kollekten består av den sköka vars restskatt blev kvar efter tänkt övertramp

det finns alltid en sång och en säng för rosor
(glosor är inget för mig så sjung mig du fågel
förgät mig min törst och förlåt mig min röst
en tröst är att törnena stelnar när bröstkorgars hörn hårdnar för höst)

och skallen kallar och ökar

stampar den ner i rabatten för skatten är gödslet som när
när rening av jorden är gjord och när delning av borden är här

skatten är sådd för att färga den ros
som ska bäras för tvinnade törnen

ringarna bär sina kuggar

kuggarna kapar det kapat ska bli och fallande domar ska skugga
fåglar kan konsten att rugga

svart genom lurens sorgtvång - ducka din dåre
blå genom murens borggång - luckan; förstår den
blir grön genom korphjärtats sång

grön genom korphjärtas sång och skallen
kallar och ökar

och åren

de spåren blinkar i högrött i gruset och ljuset studsar mot muren
alla stenar vibrerar och husen omkring kastar menande blickar
försenar

skickar du det som ska födas förenas min fasa med de som ska dödas

demoner rasa rasa

när torn blir till gravsten och gravsten till grus då krattar jag gången jämn
när horn blir till hatens duckande rus då skrattar jag sången hem

jag tar genvägen över perrongen och repen är slagna

genvägar vändas avigt
gENVÄGAR vÄNDAS aVIGT

senvägar sändas där genvägar ändas

demoner rasa rasa

demoner rasa rasa