Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Konstigt att jag dansar?

Jag dansade på bordet.
Långt där borta,
dit dina blickar inte kunde nå,
där livet blev till död,
och ångesten till skratt.

Ja, jag dansade på bordet,
på golvet,
ut ur graven,
och in i graven.

Åh, är det konstigt,
att jag kan dansa,
så tidigt,
så sent,
så nu,
fast jag bara är tolv?




Fri vers av soulRebel_
Läst 271 gånger
Publicerad 2006-02-02 21:32



Bookmark and Share


    Elmo
den här dikten var väldigt fin (:
Jag tror att jag känner igen mig ganska väl.
2006-02-07
  > Nästa text
< Föregående

soulRebel_
soulRebel_