om jag sliter ett stycke trä ur ditt hjärta
kan jag karva en trebent häst
och fly iväg
genom en bergtagen värld
sväva in och ut genom
stadens betong
det tunga havet
tysta skogar på rad
som inget säger


jag vill ut ur denna
förtrollning
och tillbaka hem
dit där era händer kan
hålla mina
och himlen är så blå
som jag minns den
ovan det gamla trädet
där jag sov