Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Ingen verklig struktur men bestämde mig för att bara låta orden flöda denna gång. Läs till slutet och ge konstruktiv kritik så jag kommer framåt. :)


Fjärilen på den gröna ängen...

Skrattet ekar över gröna ängar
blommorna färgar gräset
och fåglarna kvittrar i träden

En kvinna står på en kulle och betraktar ängen framför sig
Ett leende leker på hennes läppar då hon ser hur lyckliga barnen är

"Var är jag?" frågar hon en flicka som springer förbi i sin ivriga jakt på en vit fjäril
Men flickan hinner inte svara, för tänk om hon tappade bort fjärilen?

Kvinnan börjar skratta med barnen och betraktar hur flickan skuttar nerför kullen

Med ett besynnerligt lugn betraktar hon flickan
och fjärilen som flyger iväg och försvinner

Flickan stannar upp och ser besviken ut
Kvinnan vandrar nedför kullen med lätta steg och tar flickans hand

"Tanken är inte att du skall fånga fjärilen," säger hon med ett milt leende.
"Fjärilar är fria ting, levande likt blommorna på ängen och djuren i skogen
De är fria själar, och fria själar skall sväva fritt."

Flickan lyser åter upp i ett leende, släpper kvinnans hand och börjar dansa på ängen

Kvinnan fortsätter att betrakta flickan och känner sig plötsligt lika fri som den vita fjärilen

I en annan verklighet
håller en liten flicka ett krampaktigt tag
om kvinnans livlösa kropp

"Mamma, mamma snälla kom tillbaka," gråter hon
Men hon är sedan länge förlorad

Samtidigt faller snön över den blodiga kroppen
Rött blir vitt, och på ängen flyger fjärilen vidare




Fri vers (Prosapoesi) av Ethiwen
Läst 342 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2012-06-11 21:44



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Ethiwen
Ethiwen