I de mörka skuggornas gränder

vandrar gårdagens upphörda existenser

föredettingar
inga "goalgettingar"
göre sig besvär
intet finns kvar här


I de fallna hjältarnas dalar

ingen dem längre hugsvalar


desarmerade
mumifierade
uppgivenhetens stjärna lyser
nedfrysta känslor man hyser


I de krossade kärlekarnas trädgårdar

inga rabatter man vårdar


uttorkade
avfolkade
frustrationen dominerar
stagnationen kulminerar.....


Men.., i EN trädgård det spirar än

en sista chans att komma igen......


---