Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Förliste mitt skepp på tankarnas grund

Ditt uttryck är som en grammofon som berättar vad du kommer ifrån.
När jag möter din själ i din blick 
så visar du dig utan trick.
Mot mig är du ärlig på ett sårbart sätt
och när vi pratar så flyter orden lätt.
Du provar min ryggsäck utan att fråga
på ett sätt ingen annan skulle våga
Plötsligt står jag naken och du håller min skam i dina händer 
och den suddas ut av ljuset du i mig tänder.
Jag känner hur nånting växer ut ur min fot
när jag tittar ner ser jag en rot.
När jag sen ser upp så lyser din gloria
och den säger att du och jag ska skapa historia. 
Som om två ändar av regnbågen möts och skapar en ring 
utan att fatta nånting
Jag stannar upp inför skönheten i stunden
och jag längtar efter att bli bunden
Förut flydde jag i panik om den ena dagen blev den andra lik.
Med känslan som kompass förliste mitt skepp på tankarnas grund
men nu vaknar jag upp på en strand där vågorna smeker sanden
och jag håller dig i handen.




Fri vers av Zoo
Läst 98 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2012-06-17 19:36



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Zoo