Konstruerar livshotande soppor inför fönstret av systematisk ondska. Labil inför mötet med fraktila dogmer i de initierade.

Mörklagd mening i nollställd bevåg. Viva fred.

Utan täcke i långt gången assistans. Ramlar av flödet i matematisk dödshjälp. Leker med mina förfäder som en pirat av dynastin. Avvecklar kärnkraft och skriker efter hjälp plan B. Sinnesförvirring i pojkvännen exteriör kausal ånger och bihang i våldsinnets brister och bokstavliga skivling.

Rädd för att betinga. Skrattglad i skelett och miserabel statestik i pornografisk uppkoppling permenent i massligt system och konverterad till balans. Dödsförälskad i fönstret gången åt luten med öster och monopoliserad av ingenmansland någon annan jag älskade hittade i deras hunger efter kvantitet.

Börjar stalkning. Hitlar med mening och namngiver slumpens godhet åt instrinkal alkemi.


Missbildar luftmötet i andens seger över material gammalt nog att frukta sin egen undergivna idolisering i överpubertal kost på sorg och allvarlig i intåget över min egen glansis adopterad till fragmenterad manskonst.


Extrem vätska stabil i mänsklighet av vad den äter när ingen levande ser på i symptomens tudelade empati. Älsklingen såtade bakom bildspelet av en förgången skandinavisk succé. Sitter stilla och iaktar mina avbilder i offrandet av moral och insikten.


Sågar i en kaskad av färger och ögonblick av tunnelegen ensamhet och pur experimentation i Herrens bara badvatten. Tröttnar av detta dess själv när biten av uppskruvad godhet tar med småskott av nazistiska pussel och svald ånger i tacksamheten nedgång potentiell i bärarens avsikt med mördarens händer avskriven för ögonblicket och ren i perfektion. Total tomhet.

Backar när och nu intåget börjar substanseras och ser allt jag inte sa att ville. Dragen åt mittspel i sömn biproducerad ängelsång och död för tolkens öde för smärtsam för att undvika trots att romantiken med att överleva detta också. Kristendomens egen smällkaramell över gränser för förnuft och dum nog att möta.