Jag stannar till i en av alla tillfälliga evigheter

Sitter på bryggan och svalkar mina fötter i vattnet
sjön ligger blank och stilla
som om en lugnande hand lagt vinden till ro

En liten abborre plask intill bryggan
Jag hör lommens knarrande ödesrop över sjön

och tanken stör inte
att jag inte ska lämna några minnesmärken

Jag ristar inte in några tecken i trädstammarna
gör inga fotavtryck i leran
skriver inte in mej i gästboken

Låter sanden silas mellan fingrarna

tidens droppar rinner i en rännil
med mina tårar av skratt och av sorg

jag andas med jorden, vattnet och mina hjärtslag

jag ska inte lämna något eko

bara vara i detta ögonblick

och lyssna på de ordlösa berättelserna från sjön, fåglarna och fiskarna