Vinden sorlar i blodbokens löv

Natten viskar in i lucida drömmar

Utfästelser i trolska skogar

om att den nya dagen randas

Morgonens suckar klyvs

i sköra rop och

de klara ordens väv skälver

i morgondaggen

Mitt tomma krus fylls

av vattnets milda porlande

och jordens svarta mylla

tätar sprickorna

Revor skarvas med klaraste luft

stigen av blåaste himmel 

Anden bräddad av blommors sötma

Rinner över av skapandets färg

Tankarna myllrar åter av

havets svidande sälta

och glittrar av kristallers ljus

En nådatid inför det oundvikliga

Mitt hjärtas kärl absorberar

all mänsklig värme sprungen ur

kärlekens råa styrka

Buren på en vit duvas helade vinge

 © Linda C Hansson