Det behövs inte alltid så mycket
eller något jättestort för att lyckas!

Jag tänker på ett litet märke, som bara
hakar sig fast och håller det greppet så väl
men aldrig ger upp tills det når målet.

Det kan färdas i timmar, i dagar och i nätter,
Över byar, över städer, över länder, över hav,
över poler och över berg. Ibland helt i grått men
ibland till min lycka i vacker färg.

Ja guld för mig, som fortfarande skriver brev
att detta märke ännu finns kvar, men frågarn är
i hur många da´r, för posten på allting spar in...
Och på brevlådorna brevens krypin
har det blivit ett märkbart svinn...

Nu har jag upptäckt i telefonkatalogen att
postverket har en: Avvecklingsorganisation!

Och idag när jag var på stan låg två brevlådor
välta, betongfundamenten, som de stått på
de pekade trasiga ut i tomma luften...

Så snabbt har postverket aldrig agerat innan...
Ett brev till Norrköping kunde ta fyra da´r
för 40 mils transport...

Vad har de tänkt att vi brevskrivare
skall göra? Skaffa brevduvor?
Eller åka och dela ut våra
brev själva...