Blundar och släpper sinnet.
Tyngden som fyller intet.

Ser mig om efter verkligheten.
Men vill inte leva i den.

Jag ser färger och mönster.
Så som du ser på folk genom ett skyltfönster.

De talar bak ut. Män spänner ut bröstet som en tupp med praktfull fjäder skrud.
Kvinnor går sakta efter men pekar mer på deras kunskaper.

Jag vänder mig om.
Detta är en ogästvänlig charmgång.

Vem har rätt att döma någon?
Best eller människa?

Jag vill inte.

Men jag måste.

Så jag väljer efter mina ideal.
Och mina samvetskval.

Men om sanningen skal fram.

Mannen äter kvinnan och kvinnan äter mannen. ingen vill dela med sig av skammen.

Världen är sliten.
Bruten ned till roten av tanden.

Alla vill tadel av det lilla vi har.

För dem som är med är allting bra.

De som står utan för skaran av individer som äter varandra. Finner att de inte har någonting utav värde för kannibalerna.

Men de har ju varandra.
men alla tvingas ju vara med förr eller senare.

Så om du är smart grabba tag i en arm eller ben och tugga du med så får du tadel av livets goda.

Lovar att det kommer smaka gått men glöm inte att det är en annans individs integritet som hotas.

Samhället och dess mörka sida. Mycket gått följer men mycket ont försvinner inte bara för att man lever i det.
Punkt slut.