Plötsligt inträffade det totalt oväntade som alla hade väntat på. En regnig eftermiddag i slutet av juni landade ett rymdskepp på en skolgård i Helenelund. Fem mycket korrekta varelser från en annan civilisation tog kontakt med de lokala myndigheterna. De hade kommit i fred för att utbyta erfarenheter med jordens vetenskapsmän.

Under två års tid samarbetade de med våra främsta fysiker, kemister, astronomer, geologer, biologer, språkvetare, statsvetare, läkare, ingenjörer och så vidare. Jordens vetenskaper tog ojämförliga steg framåt med hjälp av varelsernas försynta råd och tips. Enligt uppgift hade även varelserna viss nytta av jordens samlade vetenskap.

Det fanns dock ett område där de främmande varelserna helt saknade egna kunskaper: musiken. Även de kommunicerade med hjälp av ljudvågor och hade en av allt att döma mycket raffinerad motsvarigheter till vår poesi. Även fågelsång, alltså läten som består av olika tonhöjder, rytmer, tempon etc. kunde de begripa som koncept. Däremot inte musiken. De ägnade mycket möda åt studiet av musik i dess enklaste former, som barnvisor och enhändiga melodier på piano, men gjorde bara ytterst små framsteg. Musiken var som notskrift för den som inte förstår noter, färger för blinda, kärlek för en sten.

De gav sig av hemåt mycket konfunderade. De hade aldrig stött på någon civilisation med något liknande. Något så totalt meningslöst.