Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
remastered


Den Vita Bron


Världsrummet kom aldrig till
det är blott en krusning
på jordbunden mantel

Många har de varit
de visa och de lärda män
som försökt utröna Guds anlete

I ovissheten om att konturerna

Fanns hos träden,
flodernas förgrening
och i zebrornas stora antal
på sin vallfärd

Fraktaler är

Ett eko från svunna tider
ett löfte om kontinuitet
dit vi vandrar i drömmar
men glömmer att se tillbaka

En vit bro av balsam
alla floders ursprung börjar här
av osynlig hand färdas körsbärsblommans petaler

Mot nya möjligheter

En hymn från fjärran trakter
bär vinden över upplysta hamnar
längs med vita stränder

I dess farvatten

Kluckar långbåtar med satta segel
dagen låter sig bero under
en midnattssol som aldrig går under

Människorna som bor här
känner inte tidens förfall
det är ständigt fest och tid för
hyllning till livet

Barn kupar sina händer och viskar
hälsningar till sina nära i jordelivet
genom barken i Silverbokarnas glänta

Ingen minns längre hur det var
att begränsas av köttets bojor
de strävar inte längre att leva som
stjärnors likar

För de är ibland dem nu












Fri vers av J. Herward
Läst 1025 gånger och applåderad av 40 personer
Utvald text
Publicerad 2012-08-29 13:41



Bookmark and Share


  Fredrik Gaefke
Bra text!
2014-10-17

    ej medlem längre
Väl valda ord.
2014-07-13

  Pseudointellektuell, trevligt dryg fitta.
Jag tycker om det kosmiska perspektivet som sträcker sig ned och luktar på körsbärsblommorna.
2013-07-17

  Sunlight
Mycket fint.
Du har språket i din hand...
Applåder!
2013-03-25

  Lars Hedlin
En mycket vacker dikt!
2012-11-07

  Linda CH VIP
Över den vita bron till paradiset. Du har skrivit en mycket vacker, välformulerad och genomtänkt dikt.
2012-09-25

  Engel
Jag var på väg att skriva "magiskt".
Men det är ju alldeles verkligt.

Jag längtar dit.
Till verkligheten.
2012-09-17

  Yrre VIP
Oj vilka tankar, berör och väcker något.
2012-09-05

  Annika Persson

livet så nära inpå här på på brons gångbana vid slussen,
vimlet av båtar mellan Mälaren och Saltsjön, och bilköer,
ett folkvimmel, anleten som cirkulerar, uppspärrade ögon,
ögon som tittar ner, barnvagnar, gamla med käppar,
rullstolsburna. Världsrummet har hamnat på havsbottnen,
som ett förlist skepp. Av historien om lärjungarna vill jag
endast komma ihåg Petrus svek. Du har så rätt "det är
blott en krusning" eller manteln på en svallvåg vid storm.
målade med kolkrita, linjernas konturfasthet, sudd,
oceangrönt, brunt, såg människor med band mellan
sig, löv eller barr, i bestående och förlust,
i trafikljusens gröna, gula, röda...






2012-09-05

  Anna*
Vacker resa som vi får följa med på. Jag applåderar och bokmärker =0)
2012-09-04

  ULJO
En mycket fin förmedling. Vackert och sensuellt. Stor applåd till dig.
2012-09-02

  Bodil Sandberg VIP
En fantastisk dikt jag applåderar varmt!
2012-08-31

  cilax VIP
kan en dikt starta i fraktalelement och utmynna generationer senare? Det verkar så
2012-08-29

    svarta ängeln
Berörande vackert..
2012-08-29
  > Nästa text
< Föregående

J. Herward