för att ge dig ett litet handtag

Men du avböjer genast bryskt

För du har inte bett om den

Och lite ledsen i mitt sinne så går jag då min väg

undrandes om varför?

Kan det ha varit för att du helt plötsligt bara blivit rädd

för mig

och kände dig lite feg, då du inte känner mig

Eller kanske var det för mitt utseende eller någonting annat

som du känt?

Orolig kanske att jag skulle dra fördel av situationen

och försöka lura dig

Göra illa dig

För man kan ju faktiskt ibland se och läsa i tidningarna

och på tv

att det många gånger må vara hänt

I vilket fall som helst är jag glad över att jag själv

aldrig behöver känna en sådan oro

Så det enda som jag kunde komma fram till var

att det var du som led

Den som inte vågade ta emot en vänlig

främmande hand...

Jag räcker fram min hand i all vänlighet!

Ken Cassel
29/8-2012