vilar på årorna...

hör storlommens
sorgliga läte,
som ekar över
sjön-och känner
på känslan den
väcker...

sitter i farfars
gröna ögonsten-
litet gråare i
skymningljuset-
som skogen och de
högsta träden
mot kvällshimlen;

tar ett årtag..

bävern slår med
svansen mot
vattnet framför
båten;

det tar en
kort stund att
förstå, att
våra vägar
korsats;

vilar på årorna..

tystnad..

båten jag
alltet..

i vattnets
blick,

i evighetens
blinkning