Nära, hade aldrig dig så långt från mig; svaga stråt mellan oss som blev så hårtunnt, oskönjbart som nattgammal is på floden, närmare döden Se och tjusa dig, min drog, är så ljuvligt! Griper tag i varje tänkbar chans, tar den! gjorde mer om jag kunde, någon bedjas, vill inte brytas! av dig, kära älskling min, av att gråta! Hav tröst, skriker mitt hjärta; bliv lugn, sluta! åter blir- du tänder hopp- skiner solen! vad kan jag göra!!