Lavan från dig värmer, bedårar, hetar;

bara skriker, brinner upp av, i lågor;

ödet kräver sitt straff grymt, nåden givs ej;

ditt namn, eld tager


Levde, flödade i dig, nu i glöden,

snart i tusen partiklar stigna ur den;

litet svagt virvlande i, ovan molnen;

älskling, eldsvuren!