Orden kan älska och

fånga allt, som flyger

förbi, som fängslas

av dem;

och läser in sin egen

dröm, och väver sig

ett liv av allt vackert

och skönt;

mest av sin egen

dröm, sin kärlek;

och vaggas av sin

egen ton i drömmen.

Orden kan skapa de

finaste bilder, så starka

och vackra, levande

drömmar på bilder;

de kan skapa den

djupaste sorg, som kan

finnas; och gråt, som

sliter ner bilder och

river i bitar;

döda drömmar och

blödande sår- för

det fanns så mycket

drömmar i orden.