Jag går och funderar - tänker på henne.
Det är en solig höstdag i september.
Jag promenerar sakta längs den upptrampade ridstigen.
Inklämd i ett skogsparti mellan villorna och hästhagarna. Vinden susar rogivande i träden.
Jag borde varit på jobb, instängd framför datorn med utsikt över parkeringen.
Istället går jag här.

Njuter av livet.

Förtränger alla måsten och leker med alla om.
Utan att det stör mig.

Hunden strosar omkring och undersöker snåren. Liksom jag undersöker snåren i mitt inre.

Kanske är det för att jag varit vaken hela natten som det känns som i en dröm?

Någonstans, någon gång, önskar jag att du gick här med mig. Nära och tysta.

Till slut är jag hemma igen.
Sitter i bilen och ska när som starta den och köra in till jobb med ett leende på läpparna. Och med denna stund med dig i mitt inre.