fragmentariska minnen
blod som fläckat tröjärmen
genom rummen går vi
redlösa och stumma
en livslabyrint, väggar
dörrar kräver nyckelhål
och dörrvred
skyltar med namn
färgflagor
och en röst som viskar
från andra sidan




                    att älska
                    förlust
                    förlusta sig
                    jag skriver hennes namn som var min mamma
                    jag skriver alla dem som fanns i rummen
                    utan dem före mig fanns jag inte
                    människan är en spegel
                    allt vi är förmögna att göra
                    orsaka skada

                     - genom rummen ska vi