här skrivs aldrig dagböckerna på upphittade servetter för de är våta av näsor dragna vid och i hallen ligger de tomma skoväskorna och morrar i fasa på kommande skavsårsdofter

*

idag knyts krusbart
sånt som rivs upp samma dygn

säkert saxat i smoggen
ett krus till till fållan

(putsduk ingår i biljetten
själv tar jag lädret)

svälj men kom ihåg att
justera för trycket

(vi är alla vänsterhänta
i de högra regionerna
speciellt när vi vänder
blad)

in närmast mot räcket
på gården
en som inte hann in

alla andra samlar dofter
vet och vet ej men det gör inget

skratta är livet
i 3 timmar

återstoden är en ursäkt

ångorna av martinilöften svepta ikapp
nedsköljda med sidvisa småsmicker


som på rutin
medan rådslaget pågår
mellan takterna


snabbaste vägen hem
och smartaste ursäkten att ej hitta

ta en tröskel till
bara en till

järn är smedens smidigaste orsak

eggen sliparens

i morrn kvittensen
som ett nödigt svinn i natten
som en nubb i nubben

lite som lien utan orv

skärs elden

ändå en enda sista gång

och igen
och igen

innan tvätten torkat
planerat för nästa
(och vindan har börjat gnissla
för höstnordosten)

en sista gång

outtalat

(som uppvuxen vid en sandstensslip hörs det
när det duger men också när vattnet är slut

och blybaljan har olagade rosthål)