Jag har låtit dig avgöra nu. Inga sköldar längre. Korta raka ord. Du läser, tolkar och avgör. På så sätt får jag veta vem du är i din handling, när du inte visar din person på rak fråga. Dina handlingar blir ditt du, och din tid visar mig vad jag är värd. Jag har låtit dig avgöra nu.
Låtit dig avgöra.

Jag tolkar då också med rätta, dina ord som jag vill. Är det okey? Ja, det är både okey och rättvist för att jag avgör det i ickehandling, som du får avgöra i handling. Är jag krass då? Ja jag är krass och ska så förbli tills du tar ner din sköld så som jag tog ner min. Jag har låtit dig avgöra nu, och du vet inte ens om det. Lika lite som jag vet något om dig.

..och jag väntar ännu. Tills ingen mer väntan finns. Hur länge? Det vet jag inte ens själv. Hur ska jag kunna när det är du som avgör.
..och jag har inga mer ord över och jag har inga hopp kvar och jag har bara ditt svar

bara ditt svar. Jag har låtit dig avgöra nu.
Som du avgjorde vad mitt ord betydde - när en fråga blev ett påstående. Som du avgjorde att vår sommar skulle vara tom ödslig och tyst, och vår höst skulle bli ditt avgörande. Du avgör som jag har avgjort att du bör göra. Avgöra
Du avgör nu.

..och min sköld tar jag aldrig ner igen. Du ska få krypa under som jag får krypa under din, och dina frågor ska få samma besvarande svar som mina har fått
..och dina ord tror jag när jag ser i handling vad de betyder i stort som i smått
..och våra sår, som du bara ser dina utav, ska vi vända till styrkor för

vi blöder för varandra för hjärtan blöder aldrig ensamma

så Du avgör nu allt
det andra.

Det är makten i nödvärnet - när inga medel hjälper. Att

*

ge makten vidare

till den det berör

det är bara därför
jag är kvar

här i nödvärn
när inga medel hjälper

*

[not. denna är på sin ålders höst alltid aktuell symboliskt i varje 'makt'aspektsdrama i livet - ge makt är endast en energigåva i mitt synsätt att se - Hälsninar/toltekisk -ismare ^^]