Långt långt bort i tiden
när radio ej fanns:
Den tiden är liden
distans var distans

Hur tedde sig livet?
Ett ensamt och hårt?
Säg, var det uppgivet,
så strävsamt och svårt?

Nej, visst fanns passionen
vid kvällsbrasans härd:
Med dikttraditionen
om kärlek och svärd

Så fördes man samman
vid arbetets slut.
Så fick man sin gamman.
Ibland veta hut

Men nu trycks på knappar,
och brasan är släckt.
Om nån syr och lappar:
så görs det med jäkt

Med dator skrivs mening
till vän på distans:
Helt utan försening
som avstånd ej fanns

Men visst är det tråkigt
att aldrig bli sedd.
Tänk uppspelt och bråkigt
med gott vin försedd

Nånstans i nån håla
där håller vi till.
Men nu vill jag skåla
och ej sitta still.