från mina lungor flyter rök
ut ur min mun
och blir en dimma mellan lägenhetshusen där jag står
min destruktivitet blir till kondens på löven
som blanka hänger slaka på grenarna jag ser
deras nu fantastiska färger förtrollar dagen
snart försvinner orken till att hänga kvar
deras fäste ska släppa i en naken tavla
och dimman skingrar sig
för att ge plats åt vintern