jag läser, begrundar,
mediterar och omfamnar:

skaparens rop till människan
guds eget inre väsen
lagen i sin fullhet
meningen med tillvaron:

älska både livgivaren
och dina medvandrare här
helhjärtat och generöst
radikalt praktiskt och genomtänkt

- - -

jag begrundar och brottas:

finns där evigt liv?
blir det en räkenskap?
ska vi vägas mot lagen
ska vi genomlyst prövas:

älskade du?

jag ser småbarnen storögt le
de förstår inte frågan ens
hur gör man för att inte älska?
hur känner man annat än tillit?

jag ser mig själv förtvivlad
inte kom kärleken först?
jag var en man av min tid
där annat i praktiken var viktigare

- - -

jag läser, begrundar,
bultar och frågar:

vad gjorde då kristus?
hur förändrades frågan?
kärleken personifierad
i en transformerande dödskamp

evighetsfrågan måste väl ändå
även fortsättningsvis
handla om kärleken
på något liknande sätt?

om frågan nu lyder:
ville du älska?

då möjligen, kanske
det finns hopp för min själ
men ändå, alla dagar
jag inte brydde mig...

- - -

men om frågan är ett löfte:
vill du älska?

då är nåden så stor
att den räcker till mig
för när frågan får bränna till
då vet jag - att jag åtminstone vill