det är ju fortfarande precis så
det är

som de där halvmurkna staketen man balanserade på i regnväder
de med varannan spetsad

ibland kom gårdshunden rusande
trampa rätt trampa fel

en tax fel alltihop
jag kunde sytt korsstygn omkring hälsenan sen

tekniken kanske blir så ändå
till slut

att man tar nålen och exar med rött

akilles enda chans att hänga uppochner
med mormors krokiga

som sig bör för jagade
man måste ha vettet att hoppa i tid

inte bara taxen som har vågade verktyg
(jag har plats i håltången för jag sålde biljetten
till lyckan
blir det okey med färgad hampa)

föredrar ju läder med det är det där med djur
det påminner för mycket än

och ömsade skinn ska ju tas färska

han hette visst knut
taxen - borde ha tagit hem honom till schäfern
(han som silade ut potatisbitarna inne i munnen
och sen spottade ut dom)

det blev mest att springa hela vägen

medan dom ropade från staketet så tänkte jag
och inte en sutur - utan två

sen dess har jag alltid ansett att taxar har
endast fyra tänder

och det är fortfarande precis just så
det är

efter huggen
att exa

som en hjorthund