frusen utandningsluft har slängt socker på bryggan det försvinner
när man lägger kinden mot











mörka fläckar vid kanten och vattnet är är som döden ett tomt
hus eller granplantage dom gömmer sig fåglarna burrar sig varma i en holk någonstans tätt ihop känner inte
händerna längre att något
så kallt
kan bränna som eld





det


är ointuitivt slog mig mellan trycket mot bröstet i halsen kan lungor frysa till is när man lever det
går nog inte men känns


ungefär så järn i munnen och glitter i håret det är helt hårt bryts
lätt









på vintern men kommer kanske


aldrig brytas























igen