Hej!
Jag har försökt ringa dig igen. Bara för att prata lite. Höra om allt är bra. Men som vanligt blev det inget svar.

Det är egentligen hemskt att jag ska behöva skriva ”som vanligt”, men det är faktiskt så det har varit de sista året. För det mesta så är det ingen som svarar. Det har hänt att dina barn har svarat. Då har jag bett dem säga att jag har ringt och att du kan höra av dig. Men det gör du aldrig. Jag vet inte om de talar om för dig att jag har ringt?

Har jag gjort något? I så fall kunde du väl säga det, så hade jag ju i alla fall möjligheten att kanske göra något åt det. Senast vi sågs hemma hos dig så verkade ni må bra i alla fall. Din man klagade som vanligt på sossarna, Coop och facket, men det är man ju van vid. Att han tycker att det är sossarnas fel att vi har skatter, att Coop är en skitaffär och att facket har för mycket makt. Och så säger han enbart därför att jag råkar vara vänster, inte har något emot att handla på Coop och för att jag är fackligt engagerad.
Det lustiga är att han aldrig kan lyssna på argument för motsatsen, utan då höjer han bara rösten. På en arbetsplats skulle det kallas för härskarteknik.

Jag antar att det är så han gör till vardags. Trycker ned hela familjen. För du säger aldrig emot, när han håller på som värst. Att han har hjärntvättat barnen, har jag ju redan förstått. Det är väl inte så man ska göra som förälder? Man ska väl istället uppmuntra sina barn att ta reda på fakta och bilda sig en egen uppfattning? Så har jag i alla fall uppfostrat mina barn och de tycker inte alltid som jag. För den uppfattning som passar mig, kanske inte passar dem.

En sak som är lite lustig, är att när jag träffade mina barns mamma så tyckte du att jag skulle träffa någon annan istället. Att hon inte var bra för mig. Och du vet ju att vi skilde oss, så du kanske hade rätt. Jag sa aldrig så till dig, när du träffade din blivande man. Trots att jag också såg att han kanske inte var helt bra för dig. Man måste få göra sina egna misstag. Skillnaden mellan oss är att jag kunde se när det inte längre var bra och jag gjorde något åt det.

Nog om detta.

Du kan väl höra av dig när du läst detta. Det är ju bara du och jag kvar som ska ta hand om våra föräldrar. Och då är det ju bra om vi kan klara ut eventuella missförstånd i tid.

Ha det bra så länge.

Från en bror