På bordet låg cittran
den så efterlängtade
på strängarna kvinnan drog
hon fick liksom aldrig nog...

Men hon tog en paus rastade
med en TV-titt, kaffe med dopp
men så gick en propp
i mörket hon sen satt
först líte tafatt
men så kom hon ju på
cittran gick ju ej på el
hon drog med fingret ett spel
det kunde ju inte va´ fel...

Natten gick
spel på spel hon fick till
ljuset var helt borta
men inte kom hon till korta
fingrarna fingrade så kvickt på
tills de domnade bort bara så
och hon somnade omkull i soffan bara så...

Hon vaknade till ett ljud, klockan var tio!
Hon som skulle varit i stan klockan nio!
Men i lägenheten under hörs hårda steg
nå´n som håller på med ett tungt kneg...
Hon tittar ut det är grannen som
flyttar till en tvåa längre bort i raden
viftar med handen, är en så glad en:
-Jag bott här en månad allt var så tyst
ej alls hört nå´t knyst! Så i natt
höll jag på att få fnatt, det hördes
strängaspel i timmar, det måste va´
nå´n ande som svävar där, jag
gillar inte så´nt där... Tur att
denna tvåa fanns här...

-Oj sorry, sa kvinnan. Men grannen avbröt:
-Inte ditt fel, musiken sitter nog i väggarna...