tänk att få sin dag förstörd
av en gubbjävel

jag var på väg hem
genom stockholms tunga
becksvarta labyrinter
kylan hade gjort mina händer blåa
regnet piskade mig i ansiktet

jag stod på gräsmattan
utanför min port
rökte en cigarett
försökte slappna av
och se ljust på saker och ting

med en familj att försörja
inget jobb och inga vänner
och då kommer en äldre man fram
irriterad, säger inte ens hej
utan bara
"vad står du på gräsmattan för?"
arg som fan

jag förstod att det inte var värt att börja bråka
han skulle bli vansinnig
och jag kände mig redan bräcklig
så jag sa bara "förlåt"
han upprepar sin fråga
denna gång ännu argare
"vad står du på gräsmattan för säger jag?"
"förlåt, sa jag" sa jag
"jaha" sa han och gick därifrån
jag kände hur mitt självförtroende sjönk
hur mitt huvud drogs mot den blöta marken

tänk att få sin dag förstörd
av en gubbjävel