inte klar men så långt jag kom på
Devolution
En dag kommer jag vakna
då kommer jag vara arg
på alla de som förtjänar
Då kommer jag börja springa
min självsvultna kropp kommer växa
mina nedbitna naglar kommer bli klor
mina i ångestsömn nedgnisslade tänder kommer bli en kraftig huggkäft
hela tiden
argare, snabbare, större
på armar och ben tjocka som mahognystammar kommer jag i full rusning
mitt av gnissel, svält och bett skapade fängelse kommer sprängas av växtvärk och min vidunderskropp kommer välla fram
och det rödglödgade raseriet kommer ta över
jag kommer vara ett odjur
och då ska jag resa mig i min fulla längd
anspänna varje fiber och våga låta mitt vansinniga väsen avge ett avgrundsvrål som ekar i deras sinnen
vad de gjort är inte glömt
och i den fulla devolutionen kommer jag ta ut mitt raseri på alla som ska ha
jag ska rycka upp deras asfalt, välta deras hus
äta upp deras plast och deras krigsmaskiner
dra upp deras stängsel och visa dem vad de har gjort
när de inte har något kvar ska jag äta också dem
sen kommer jag dö av deras gift
men jorden kommer inte glömma vad jag gjort
min nya jättekropp kommer smälta ner
och i en sista vilja kommer jag mata mig själv och min övertagna livskraft
till alla som behöver
alla som gråtit över mänskliga sår
alla som sett krig
alla som sa nej till våldtäkten av jorden
alla som sett och lidit
över de som aldrig fick uppleva något annat än ondska
och ni ska ha tid att leva som människor
inte slavar
era ryggar kommer växa sig raka
ni behöver inte huka er mer
era öron kommer växa sig starka
ni kommer inte höra deras lögner
era armar kommer växa sig starka
de kan inte styra er mer
men i era minnen kommer finnas kvar
hur man älskar
vem som förtjänar det