09, slå mig; knäck ett ben eller två

jag blottar ständigt strupen för livet
och ingenting skulle jag behöva mer nu
än en redig käftsmäll för att falla tillbaka
i ett allt för igenkänt mönster och dess
trygghet

08, vi borde aldrig ha vaknat

ännu ett nedslag sänker inte mig
du skulle inte kunna göra mig illa,
jag sköter det så hemskt bra själv

07, jag har nytt stål nu

ständigt beredd på att implodera, explodera
skör och störd i jakt på något nytt för att
kunna dämpa allt det onda som gör mig till
just - mig


det här är vad man får sa vi och drog en
lina till, bäst att lägga sig raklång på ett
kallt stengolv för när det väl kommer så
slår det hårt

06, vi är trasiga igen

fittornas pessimist har kommit åter & våra
allas handleder låts utsmyckas av blåa
sjukhusband och inte skulle vi kunna bli
mer upplysta än vad vi redan är

döden är så närvarande och
alla andra är så jävla blinda

05, låt lögnerna komma snabbt nu

jag vet en som ser, en som inte är som er
med bläckprydd hy och läppar av ren magi
i hans famn passar jag som handen i handsken


jag biter mig i läppen och hör hur hans
ljuva andetag ändrar form, ändrar takt
kyss mig och kyss mig nu, ge mig ruset
jag vet att du så snällt håller på,
ge oss det nu (vi, jag, behöver dig)

04, aldrig blir jag som er






03,02, 01
00, rälsen älskar oss i t u