Efter att snön har våldtagit marken kravlar våren fram
Naken och smutsig.
Under frusen gyttja och bara grenar
spirar en ny klädnad.

Spädhetens gröna färg slår ut
I våraktig balklänning och halmhår fyllt av sol
Så strålar och frodas hon i sommarvärme
Grönskan växer och fyller frukterna med sötma.
De sväller och jäser och svämmar över
Av saft.

I höstklädnad plockas hon
Som plommon och körbär
Om och om igen.

Tills vintern med sitt våldsamma täcke åter kommer
Brer sin kyla över marken
Tynger henne mer och mer tills den reser sig och smälter
Och lämnar henne
till att spira på nytt.