befinner mig i en trädgård
med prunkande växter
och egensinniga buskar

små foster hänger inlindade i
livmodersvärta och strängar

mitt incestuösa
betraktar mina tafatta försök

sänks ner i kryptan
där fukten vilar, väntar

i burarna, illvilliga blickar

ensamheten projiceras
och blir till en tystnad

glider sakta åter ner i fostervattnet

stillheten binder mig vid moderkakan
och strängen förs ner i mitt undermedvetna
och tvingar fram blodskammen, såret

låter ögonen vila i det mörka

öppnar munnen
och släpper in vattnet

blodet

strängen slingrar sig runt
tar ett fast tag
och stryper mig

i samma ögonblick
som jag drunknar

i mitt eget blod