och jag har sparat

vatten från bäcken i sået
minns du att fiskarna såg på

järn till ett ämbar med ringen lagd
strax under nästa invid
och rået

hon läste i barken på stammen

henne har jag frågat om kärlek
om timglas och myror och stjärnor

om stenar och stål och koppar

"Fyll mig till brädden
kryp sen längst in

finner du bädden
är kärleken din"

från oket av motvikt i skogsmarksmörker
till nocken av högsta tinn

en dikt till dig från

längst in