På min farmors begraving var det snöglopp.
Ut ur kyrkan trädde vänner och släkten.
Plötsligt en strimma sol.
När kistan sänktes ner.
En koltrast i kyrkogårdens lönn sjöng,

Några år senare min morfar dog
Även denna gång vid ritualen.
kom koltrasten till oss.
tror ingen såg mer än jag.

Så kom det äret när min bästa vän gick bort.
Bilolyckan som var ofattbar.
Även denna gång hörde jag trastens sång.

Allt har genom åren upprepat sig.
Gång på gång kommer koltrasten till mig.
Kommer med hälsning att nu är jag här.
Jag är framme, finns ej längre bland er där.

När någon från sjuksängen till dig sagt.
Jag är så innerligt trött.
När denna slutat.
Kommer trasten och sjunger sin lilla strof.

Då vet jag att allt är bra.
Koltrasten en dag kommer vara jag.
Jag skall sjunga min sång, för den som mig förnimmer.
Jag ska sjunga för den som kan ta emot.
Även om denna inte kan en enda not!