Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

parkbänk 15:46-16:01

han sitter där på parkbänken
helt klädd i svart som vanligt

som vanligt
gå av tåget gå fram han ställer sig upp kramar mig kysser vi går hem till honom hand i hand om vädret tillåter
men det är inte som vanligt

går förbi de där
vet så väl vilka de är

de där
står en bit ifrån i snön lyssnar inte men ser på vet vad som händer väntar på honom kommer trösta hjälpa men de vet inte allt
vilka är ni?

sätter mig ned bredvid
säger ingenting

du
"det är inte ditt fel det är inte för alltid jag behöver tid ensam fan jag skulle tagit med näsdukar idag lova att inte ta livet av dig snälla du tror väl inte att jag skulle vara så dum att jag tog det här över sms?"
jag lovar

gråter i takt med dig
stryker över din arm

och pratar
"jag förstår jag förstår älskling förlåt för att jag reagerade så men du förstår väl min sida av det här? lova att söka hjälp lova att vara ärlig lova att inte dö du får höra av dig om det är något jag finns här du får gå nu det är okej"
du lovar

ser dig inte i ögonen
ser ingenting

"en sista sak. Jag älskar dig"
"jag älskar dig"
och du går iväg och jag stirrar sitter kvar tills du och pojken med det nyfärgade håret är borta gråter och ställer mig upp får bort snön från kläderna biblioteket är stängt väntar utanför kallt såret på fingret blöder sluta blod i hela handen var är du när kommer du en halvtimme till blod i hela handen kramar flickan i röda läppstiftet gråter hon förstår hon vet nästan allt går med till bilen åker hem.
tystnad

vad händer nu
spelar det någon roll




Fri vers av Misery
Läst 268 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2013-03-13 18:45



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Misery
Misery