visst är vi trygga nu älskling
visst mår vi bra
visst är vi stabila, min vän?
*

lär mig att uppskatta dagarna och förakta nätterna med fasa
precis som förut men det är starkare nu
de tar tag och släpper inte, du släpper inte taget
du släcker lampan och jag tänder
inbillar mig att det hjälper att de försvinner men jag vet för väl
de är med dig var du än går hur mycket jag än skriker åt dem

jag är söndersliten ihoplimmad
av dig, och du är så konstant trasig
det är värre nu och det märks för väl det är värre och jag vet inte vad som hjälper längre
du sätter knivar mot kroppen och jag gråter river upp sår gråter skriker tills du slutar
det blir en maktkamp av självskadande och jag vet allt du är kapabel till
det är det som gör mig mörkrädd

jag vet hur dina demoner ser ut
de reflekteras i dina ögon när pupillerna vidgas av panik
och dina fingrar griper tag i väggen dig själv håller hårt trasar sönder
jag tänder lampan låtsas att det hjälper
håller bort dina händer håller bort dig från dig själv
tills du andas igen

och det här är anledningen till att min hjärna blir luddig
brist på sömn överflöd av oro
det kryper under huden är ständigt på vakt
samtidigt som tjugohundraelvas tankar slagit sig ned i hjärnbarken igen

vi kan se det nu
det är inte hela världen som skakar det är vi

*
och det är klart att vi mår bra
vi mår så jävla bra, du och jag