Det var innan något fanns
då allt egentligen var bra
men ett lappat hjärta tvekar
synar sömmarna än en gång

Du vet ingenting sa vännen
talade till henne som tror för mycket
hittar sanningen i hörn av damm
modigt faller men skadas gråter

Skrubbsår är bevis på liv
hävdar hon bestämt och suckar
någon gång ska jag inte bli själv
refrängen som spelas på repeat
då hon använt allt hon fått

Nya stygn är sköra
och med varje skutt som hjärtat tar
den här gången ska jag lyckas
släpp sömmen och nu, släpp in
får det inte bli tyst